Alla som har varit i Indien har nog tänkt samma tanke: ”Vad billigt allting är här! Tänk om man skulle köpa saker här och sälja dem i Sverige...? Hur svårt kan det vara, typ?”
Det var ju också min tanke och nu har jag svaret: Det är ganska svårt!
Ofta kan jag tänka att det är bra, för om det hade varit lätt skulle väl alla Indien-resenärer starta sitt eget importföretag!
Global handel är omgärdat av ett komplicerat regelverk och det finns många fallgropar. För mig har det varit mycket ”learning by doing”. Jag har provat mig fram, helt enkelt, och det har nästan alltid funkat.
Ibland blir det dock för svårt. Som nu senast, när mina finfina liniment från Amrutanjan blev stoppade av Tullverket, till exempel. Ungefär så här lät vår konversation:
Tullverket: Hallå där, det här HS-numret* antyder att de här lådorna med liniment, klassas som receptfria läkemedel i Indien. Har du tillstånd att ta in läkemedel?
Jag: Nja, det vet jag inte men det har ju det har ju gått bra hittills… Kan vi inte lösa det här på något sätt? Som förra gången? Då räckte det att byta nummer?
Tullverket: Nä nä, den gubben går inte! Har du inget tillstånd, får vi antingen skicka tillbaka lådorna eller så får de gå till destruktion.
Jag: Men men, jag har ju redan betalt nästan 10 000 kr för de här lådorna! Frakten tillbaka skulle ju dessutom kosta nästan lika mycket. Och risken att jag får tillbaka några pengar är minimal!
Tullverket: Krångla inte nu. Du får infinna dig på Sävenäs sopförbränningsstation på fredag, så slänger vi dem i den stora pannan. Annars väntar dryga böter!
Jaja, vad gör man? Lådorna gick till destruktion och nu vågar jag inte chansa igen. Lärpengar, skulle min morfar Lasse ha sagt.
/Jörgen
* En varukod för import består av tio siffror. De fyra första siffrorna bildar det så kallade HS-numret. HS står för Harmonized Commodity Description and Coding System och är ett system som används av de flesta länderna i världen för tulländamål och för internationell handelsstatistik.